Historia

just nu sitter man här, jag har pluggat konstant i två dagar... ja kanske inte konstant. Jag har gjort paus för mat och ibland tv tittning men det är faktist mest plugg som har gällt... Det som slår mig är hur lat jag har blivit det senaste året, glömt bort allt vad plugg heter och nu till våren ska jag plugga ped b(jobig kurs) spela med i spexet(plus vara i styrelse) och på något vis försöka vara social, hinna hjälpa till med lägenheten och vara både i falun och hemma tillräkligt för att samtliga ska minnas vem man är... önskar jag kunde göra som pippin och bara gå å gömma mig!!! Men istället ska jag nu ta en dusch, värma en kopp choklad tillsätta en droppe mintuu och fortsätta plugga...LIvet suger!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Nya året börjar faktist bra och jag är nöjd... Nyår firade jag i Lenninge och det var skoj, natten spenderade jag i Lenninge herrgård med Frida sovande bredvid mig, inte i samma säng men det var cirka en halv meter mellan sängarna så nästan så... Juldagen var jag ut, det var kanonkul att träffa alla och envar igen, hade många intressanta diskusioner den kvällen och dessutom var jag hyfsat nykter:) Mitt nyårlöfte(inofficiella efteresom ajg inte tror på sådanna) är att jag dels ska äta nyttigare, dricka mindre och försöka må bättre överhuvudtaget. Saker känns bättre i år, kanske för att jag bestämt att jag ska hälsa på i England i början av Sommaren. Det gör att jag kan slappna av och sluta tänka att jag hela tiden vill dit och dels därför att det är vår och snön äntligen har kommit så det går mot ljusare tider... Överhuvudtaget ska 2007 bli ett mer allomfattande år och jag ska återinföra att man kan gå ut på krogen utan att vara askalas! Vad händer annars? Spexet går långsamt framåt medans Barn Kultur Media närmar sig slutsspurten med allt det roliga gjort och bara allvaret kvar... Nu stundar ljusare tider!

å vad glr man då? Man driker whiskey... å tydligen en hel kvarting... vad ska det va bra för? kanske blir man frisk, kanske är det bara gott med whiskey, any exkuse... men efter en kvarting ser man ganska klart.. eller kanske grummligt ialla fall så ser jag årets mål ganska klart men även årets misslyckande... det är en kombination och allt bildar en helhet och synes klar...som man bäddar får man ligga och just nu ligger jag hårt men ja plannerar vända mig alldeles strax och bädda om och det ska bli skönt! nu ska ja sova, livet är underbart när det inte går åt helvete men även det är en erfarenhet och en sak som man ska ta lärdom å gå vidare med! kram å natti

Just nu blomstrar en debatt om inne/utekatter och jag känner för att skriva vad jag tycker om det. Jag har haft katter igenom hela mitt liv, jag kan minnas deras karaktärer, deras favoritställen och hur de betede sig dagen innan de dog, ja till och med efteråt. Just nu äger jag fem katter, tre bor hemma hos mor och far där de lever ett underbart liv som bondkatter, deras enda gissel är en stor leonberger som förtjust jagar dem men deras favorit sport är ju oxå att reta henne. Två katter bor här med mig i en lägenhet i Falun, där bor de med mig och mina två underbara rumskompisar. Katternas namn är Pippin och Merry och de är olika som få men älskar varandra ändå. Pippin spenderar hela dagarna med att prata med oss, han jamar, gnäller eller piper och förmedlar med hela sig vad han vill, överallt ska det tittas, undersökas, och så högt som möjligt ska världen beses och stängda dörrar öppnas snart medans Merry håller sig på marken, säger sällan ett ljud och enbart hans ögon talar om hans humör. Hans favoritleksak är ett snöre som han varje dag hoppar upp i soffan med så att man ska leka med honom, om man kastar det springer han efter och kommer tillbaka med det. Alla tidigare katter jag haft har varit utekatter, katter som haft åkrar och ängar att springa på och möss att jaga och fåglar att skrämma. de har haft det bra, ett paradis som ingen kunde ta ifrån dem.. Men sanningen att säga så har mer en hälften av alla katter jag ägt dödats i trafiken innan de fylt två... Om ni vet hur jag bor så borde det förvåna er eftersom jag inte direkt bor i en stad... eller ens en by... Våra två innekatter lever ett bra liv, de är skyddad från allt ont och eftersom vi är tre personer som tar hand om dem får de all uppmärksamhet och kärlek de behöver, det finns gott om utrymme och halva vårat vaardagsrum är fyllt i leksaker(jobbigt för oss, roligt för dem). De har aldrig varit utomhus, förutom på balkongen ändå sitter de där i fönsterbrädan och tittar ut, de försöker attackera fönstret om en fågel kommer för nära... Om de inte hade haft varandra, om de inte hade haft tre människor som roade dem, om jag hade litat på barnen i området vi bor i då skulle jag sagt att trots att våra utekatterna utsätts för faror så lever de ett bättre liv... De jagar riktiga byten, de klättrar i träd och leker med löven i vinden.. Visst blir de blöta, visst blir de rädda och visst händer det att de blir hungriga men de lever och kan själva bestämma... Så min slutsats är, om man har tiden, engagemanget och platsen kan man ha innekatter som mår bra, om man bor i ett område där katter respekteras och det finns mark, äng och skog, skaffa kattlucka och släpp ut den...

Lördag eftermiddag började med kalas för min mellersta syster som bjöd på orientalisk färsgryta*mums* och massa skratt och bus med syskonbarnen slutade fyra... Kl sex började Revyn som var kanon, Alftas byaspex fortsätter att imponera och även fast jag inte riktigt är förtjust i dansarna var de ok... Min kusin Jan och Frida fortsätter glänsa tillsamans med de andra i gänget även fast jag saknade Jans snabbsjungande visor... Vad hände där? Likaså Tuppjuck från RevySM saknade jag... hade sett fram mot Dick, Jan och Sofie som ett paradnr i hönsgården... Men istället fick jag se två "skön"sjungade katter--- eller? Nåja kvällen avslutades på Hela huset gungar och det var suveränt kul! Tänk vad lite alkohol och rätt människor kan bli en perfekt kväll=) Den var perfekt trots att jag nog just då önskade att min dejt skulle vart lite mer kramsjuk men idag är jag glad för det, hellre att han var ärlig än att han låtsas varit intresserad och sedan struntat i mig sen... Ärligheten är mycket bättre! Många glada och galna skratt blev det och naturligtvis lakritshot(vad är kvällen utan det) Kvällen avslutades med att ramla och slå mitt lilla knä... nej det gick inte hål men är väldigt öm! En helkväll på krogen helt enkelt:) Vad som inte roligt är naturligtvis att farmor ligger på hemmet och rosslar... vad som verkade vara hennes sista timmar förra veckan inträffade inte men nu är det dåligt igen... Är jag jätte hemsk som säger att jag hoppas hon slipper plågas mer... Om hon dör nu, dör hon med hennes barn och ett barnbarn runt sig och på sämre sätt kan man ju somna in... Det rosslar djupt i halsen på henne och man kan inte annat än att beundra hennes livskraft men till vilken nytta den kommer nu kan man ju undra... Nu ska jag sluta... ha det bra!
kram

Nu sitter mina två föräldrar och en av mina syskon i köket och sörjer... De sörjer en 80årings liv, död och övergång... Alla har sett henne utom jag, det var länge sedan jag sa adjö till min farmor i tankar och i själen... Jag har inget behov av att göra det igen... Är jag hemsk för det? Ja kanske men jag orkar inte det... Hon var min farmor, jag älskar min släkt, det vet alla som känner mig men farmor var den jag inte kunde gilla och faktist är det så att jag inte vill hyckla hennes död! Jag känner mest sorg över att jag inte kan sakna henne... Att jag inte kunde älska henne... Jag kommer gråta på begravningen..Samma dumma tårar kommer hyckla hennes kista och folk kommer tro att jag sörjer hennes bortgång... men egentligen sörjer jag det faktum att jag aldrig älskade henne... Ett tragiskt liv är borta och jag hoppas att människor älskade och saknade henne såsom hon förtjänade!!


(1996)En dikt om ett annat förväl...
Med dig har jag upplevt sorg, glädje, vanmakt & otrolig lycka, med dig har jag växt upp.
Men inget varar för evigt...
Hur ska det bli, när du inte längre finns.
Kan inte du leva kvar här, bara för mig??
Men din trötta kropp värker, du har levt färdigt, säger dina ögon, jag vet det, men vill inte inse det. Avgörandet gör du själv, du går & lägger dig, lyfter ditt gamla huvud, det glimmar till i dina ögon, sedan suckar du lyckligt, innan du lämnar mig ensam här...

Nu har farmor begravts och det var en riktigt vacker begravningen... Låtarna var superbra och texterna gjorde hela alltet till en helhet... Känns skönt att det är över, ja att hela helgen är över är en lättnad och nu börjar sportlovet, snacka om lyx med sportlov fast man går i högskola, SUPERKUL! Har haft en lugn hemma helg i respekt för min farmor, ja plus att det var klubb 25 på tranan så vi kom inte in... Annars har jag som alltid lekt med mina syskonbarn, läst en massa och börjat min praktik vilket var jätte kul:) Sportlovet kommer gå i historiens tecken och jag ska fortsätta jobba på bilder åt mors hemsida och den vattenskadade toan--- Vi har även beviljats pengar till att laga en transformator så det är dags att röja lite... Ska bli roligt, känns som man står i startgroparna för sommarens jobb=) Grymt kul!