Skola...
Då e man inne på sista dagarna av det tredje och näst sista året på högskolan och det är sjukt vad tiden springer..
En del saker känns som man gjorde för flera år sedan och andra känns som igår... Det största man gjort som student är nog att hitta sig själv i alla delar av allt som man velat ha med... Tre gånger innan högskolan har jag varit till england och plockat, skruvat och monterat ner och upp mig själv igen.. Sen åkte man hem och testade sitt nya jag och gjorde några ommonteringar och satte dit lite reservdelar andra resan.. Men det är ju först efter tre år på annan ort man verkligen märker att det här är jag, det här står jag för och sån här människa trivs jag med att vara. Visst, jag är inte helt nöjd med mig själv, jag begår misstag, ångrar mig och mår dåligt är ledsen och sårar både mig och andra men allt sådant är mänskligt och omöjligt att undgå. Men i grund och botten vet jag vart jag har mig själv och gör man det, så vet man oftast även vart man har andra.
Just nu sitter jag och skriver sista arbetet för sommaren och aldrig har jag varit så less på den, vill bara hem och fixa och dona hemma... Detta trots att jag vet att hemma kan jag inget göra än för mamma måste skura golven först men ack va segt det är att skriva om dyslexi när man bara vill hem och inreda 40tal. Nåja nu ska ja fortsätta plugga, får se när ja uppdaterar det här igen
En del saker känns som man gjorde för flera år sedan och andra känns som igår... Det största man gjort som student är nog att hitta sig själv i alla delar av allt som man velat ha med... Tre gånger innan högskolan har jag varit till england och plockat, skruvat och monterat ner och upp mig själv igen.. Sen åkte man hem och testade sitt nya jag och gjorde några ommonteringar och satte dit lite reservdelar andra resan.. Men det är ju först efter tre år på annan ort man verkligen märker att det här är jag, det här står jag för och sån här människa trivs jag med att vara. Visst, jag är inte helt nöjd med mig själv, jag begår misstag, ångrar mig och mår dåligt är ledsen och sårar både mig och andra men allt sådant är mänskligt och omöjligt att undgå. Men i grund och botten vet jag vart jag har mig själv och gör man det, så vet man oftast även vart man har andra.
Just nu sitter jag och skriver sista arbetet för sommaren och aldrig har jag varit så less på den, vill bara hem och fixa och dona hemma... Detta trots att jag vet att hemma kan jag inget göra än för mamma måste skura golven först men ack va segt det är att skriva om dyslexi när man bara vill hem och inreda 40tal. Nåja nu ska ja fortsätta plugga, får se när ja uppdaterar det här igen
Kommentarer
Trackback
