Två veckors städ...
Ja när man sörjer ska man hålla sig sysselsatt och det har jag gjort... Städat kök har stått på schemat, och det är precis vad jag gjort!! När jag inte sprungit runt och letat vinterjacka(variant, öb, a&h samt lindex och de andra centrumaffärerna) eller varit med syskonbarnen med familjer(där ingår ju som alltid fixa fika och laga mat som blir heltidsysselsättning när de är här) samt sover har jag fejjat, gnidit och blivit röd i händerna av klorin när hela köket har fått sig en rejäl omgång... Resultatet är minst sagt gnistrande och det känns djupt tillfredsställande att se all denna prakt... Som en flytt städning ungefär.. nej jag är inte på väg någonstans även om det ryker lite i både den ena och den andra flyttgenen just nu.. Men frågan återstår ju fortfarande vart, mest sugen är jag på england men jag vet att man inte kan leka hela livet... (vissa i min bekantskapskrets har 30årskris och dennes tankar får mina tankar att snurra med) så det känns som ett beslut börjar bli nödvändigt-- Har i alla fall ringt kommunen två dagar i rad utan att få tag i människan som håller i vikarie listorna.. men jag FÖRSÖKER i alla fall och är nöjd med det!
Hade en mycket trevlig kväll förra fredagen när det var Engmanskapell i röda bonden(jaja i Edsbyn men ändå) Kände Frida och Elena.. ja kanske nån mer men inte många..men packat med folk var det så varmt och stämningen var hög=) Innan hade jag och frida förfest och vi testade jelloshott... med lakritsmak... det var slemmigt men mättande.. Om någon vill testa detta daller tar man bara:
en kvarting vodka(valfritt märke)
2 påsar turkisk peppar
gelantinpulver i rätt mängd(läs på burken/påsen)
4 dl vatten
krossa turkisk peppar(magicbulleten fixar det galant till ett pulver, andra lite sämre men funkar det med)
värm vatten och det krossade turkiska tills det smält samman. Hetta upp, häll i gelantinet,ta av plattan och tillsätt spriten.. Häll i en form(isform funkade svinbra) och dra över en påse(man vill ju inte förlora viktiga procent)..Låt stelna...smaklig måltid=)
På lördag körde jag ett väldigt förfriskat gäng från klubb 25 på tuppens..vart riktigt avundsjuk på dem men var hemma och lagade mat åt Hisved och mor och far som slaktade kalkon. Kalkonsallad stod på menyn och runt ett så ville dem hem så då stod jag för den skjutsen med.. Naturligtvis kom man hem tre..sova?? Nej det går ju bara inte, telefonen ringde och man måste ju chattra i den tills fyra..eller kanske halv fem...lade på och sedan plingade det... sms... somnade halv 6..så söndagen var ganska död måste jag erkänna..
Efter söndagen var det måndagen igen och städa har jag gjort sedan dess... förutom en snabbis (mat alltså, ingen annan sort snabbis) på Johannesgården, och en massa telefonsnack så är det nu torsdag och veckan är snart slut=)
Idag har jag tur=)
R.I.P
Det har tagit mig ganska precis en vecka att komma till terms med att Pippin/Tiger är borta... Sättet han dog på är ännu svårare att komma över även om jag förlåtit dem som gjorde det.. Men det är ändå svårt att förstå och ens vilja tänka sig... Idag var det jobbigare än vanligt för nu har Merry kommit på att han är borta... Han jamar konstant och letar honom, både merry och jag har lyft våra huvuden vid ljud av kattlucka som slår och någon som äter ur kattmatsskålen..Naturligtvis kan inte luckan slå och ingen äta eftersom den enda katten som finns kvar ligger i min säng...Men vi hör det båda två så det har blivit några vaknätter, mellan 00-3 när allt man gör är att ha lyset på och väntar... Jag förstår att ni vill veta hur han dog och jag ska ta det väldigt kortfattat, för något annat orkar jag inte med.. Pga av olika anledningar förvirrade han sig in i grannens hus(de har oxå kattlucka)där de har haft problem med katter som kommer in i deras hus, varav de misstog honom för en av dessa katter och avlivade honom. Efteråt har de bett om ursäkt och hela den biten och vissa saker, hur tråkiga, sorgliga och hemska de än är måste man förlåta, för sin och andras skull för jag förstår ju att de oxå mår dåligt över det inträffade. När man skaffar djur, vet man att man kommer missta dem, det är ett faktum som man är fullt medveten om, men det gör ont att missta dem för tidigt, av fel anledningar när de t ex blir överkörda eller skadade. Det jag finner mest tröst i, är att jag vet att han dog snabbt och utan större plågor. Att jag vet vad som hände honom och att han inte låg ensam och dog efter en skada... Han är saknad på gården och kommer så förbi, men där han är nu, finns mina vänner från förr, där finns inget regn, ingen kyla och många varma händer och massa lador att leka i..
livet... värt att leva:)
Livet är så härligt komplicerat---
Huvudlösa djur...
Japp igår stallade vi in alla korna och idag förlorar några av våra sommardjur huvudet... Det känns verkligen att hösten är här, allt läggs till "vila" och takten slås av... Har till och med hunnit söka lite nya jobb nu och även om jag trivs börjar jag äntligen känna en längtan ut att jobba.. Jag visste den skulle infinna sig, bara man väntar tillräckligt länge! Träffar verkligen inte mycket människor förutom familjen men det är liksom bara så.. Var förstås ut i lördags men pratade ändå enbart(så gott som) med Frida och sällskapet som var på besök... Så jag är inte ens intresserad av att möta nya människor just nu, detta måste ändra på sig... Den 23(tror jag det var) ska jag på Röda Bonden*brr* och träffa Edsbybor...Det var riktigt länge sedan nu, får se om man kan undvika några av alla dessa skumma typer och hålla fingrarna i kors att det under åren jag hållt mig därifrån har bättrat sig.... Men denna helg blir(vare sig jag vill eller ej) Lugn!!! Fortfarande blå upp till vaden, börjar bli lite nervös nu att det kan vara en spricka... Hmm inte bra med för hög smärtgräns...
ONt ont ont...
Jag vill sova men ondheten gör att jag inte kan sova... Imöra kommer syster och syskonbarn så jag behöver vila... men nje då.. Det går inte... Ondskan strålar från vristen upp mot vaden... och för att inte tala om smärtan från handleden och uppåt.. Å eftersom jag haltar får resten av kroppen stryk så den andra höften och knäet smärtar oxå... jag vill bara sova men likförbannat kan jag inte... Vet inte vad jag ska göra, tagit värktabletter, strykit på xylocain men allt bara bultar... Suck
Som en katt...
Så känner jag mig just nu... En katt som just efter en lång tids sjukdom av tycka synd om mig själv och hur fan gick det här till till att upptäcka att alla skador läker, att katten alltid ramlar ner på alla fyra är sant och det har jag åter gjort... Visserligen blåslagen än, visserligen smått skakad men likförbannat oskadd i det stora hela.. Nu längtar jag efter en dusch, en lång härlig varm skön dusch då allt ska tvättas av också är det dags att starta en ny helg, ren och fin utan så(nåja) mycket som ett märke kvar...Har skrivit ut ett flertal jobb(hjälper att vara sängbunden, då har man lixsom inget val än att sitta framför datorn) Hmm om man tänker efter har jag en vän som brukar säga "man får det man ber om, men kanske inte alltid som man räknat med" och tid att söka jobb har jag bett om... Visste bara inte att resultatet av den önskan skulle bli så rejäl!! Nåja, idag kan jag röra mig utan kryckor och faktist hjälpt till lite här hemma... men nu är jag slutkörd, så efter duschen ska jag fortsätta med Isfolket... mmm läser dem någon månad för tidigt i år, men det är klart jag får ju ändå inget jullov och dessutom hör det till att läsa dem när man är "sjuk"
Hej hopp från distanslöperskan
