Ja...

Jag har skrivit dagbok i nästan hela mitt liv... sen 96 finns anteckningarna kvar... en hel del trassel att tyda gammal dålig handstil men kul är det... Sitter och läser dagboken som skrevs mellan 96 till 05.. under den mest turbulenta tiden i ens liv... De beryktade tonåren, ärligt så hoppade jag över 7-9an, det är helt enkelt ingen rolig läsning men stöter då och då på lite roliga texter från tiden jag gick i nytorp... Tiden som mest faktist verkar ha gått åt att fundera vilken kille man skulle vilja gå och hålla hand med(jag var väldigt helgonlik denna period, och det är alldeles sant) men tydligen skrev jag annat oxå...
Den här texten minns jag faktist när jag skrev, jag var väldigt arg över att ingen gjorde något under timmarna på ett grupparbete och skrev ner deras egenskaper, av förklarliga skäl har de inte fått sina namn nedskrivna utan enbart siffror=)
1999 1212 0500
Fem olika personer fick en varsin by att ta hand om, alla fick lika mycket mat och vatten att disponera efter förstånd
1. Den som spar han har, sa den snåle och lät hela byn svälta ihjäl
2. Den som är generös får förlåtelse sa den Kristne och gav bort all mat så han själv svalt ihjäl
3. Döden kommer iallafall sa den pessimistiska och dödade hela byn plus sig själv
4. Varför bry sig, jag har ju det bra sa den egoistiska och brydde sig inte hur det gick för sitt folk
5. Varför ska just jag göra allt, sa den late och gick och la sig och sov...
Det är under den här tiden som många av mina ordspråk och visdomsord som är mitt rättesnöre i livet, såsom
"Ta lärdom, gå vidare" och "Man ångrar aldrig det man gör utan det man inte gör" Det är bara ett fåtal som jag har anamat men jag skrev en hel del sådant.. Ett försök till att tolka en värld som alltför ofta var oförståelig skulle jag tro... Under den här tiden läste jag en hel del fantasy böcker oxå... här är texter från en man som var Shaman i nån bok:
000722
Människan har skapat gudarna. I och med att de tror blir gudarna levande för dem och kommer leva så länge någon tror på dem.
En krigsherre får alltid leva ifred medan den som strävar ifred alltid blir nedhuggen..
Det är väldigt sällan godhet bränner sig fast och lämnar märken i själen, det är enbart onskan som har den kraften
Sen så har man de klassiska tankarna på döden... Eller för min del på de som är död men som inte riktigt har fattat det... Under den här tiden var jag väldigt mottaglig och det var både spännande och förvirrande:
De döda lever
Jag lever
Innebär det att jag är död?
Eller innnebär det att vi alla är levande döda?
Allt skulle redas ut så massa regler skrevs oxå ner:
Kärlekens regler
Var ärlig
var trogen
Ha tillit
Prata med varandra, inte tala utan prata!
Förlåta
Begrepp förklarades:
Kung är något man är vid födseln eller som man får eller stjäl. Dem ska man lyda utan att blinka
President är någon som har förtjänat sin post men kan lika snabbt förlora den igen
Härskare är ngn som kan behärska andra människor till den grad att de lyder honom
Åsså bara tankar
Att ha ett hemligt språk är att ha en egen värld som bara du förstår
bokstäver som bildar ord, ord som bildar meningar, meningar om bildar stycken,stycken som bildar kapitel, kapitel som bildar bok, boken avbildar livet, livet avbildas i bokstäver... cirkle of life
Om livet vore en bok
vem bestämmer titeln?
om hela livet vore en bok
vem bestämmer handlingen
om hela livet vore en bok
vem bestämmer slutet?
Åsså mer citat förståss:
Jag känner inte hälften av er hälften så mycket so jag skulle vilja, och mindre än hälften av er älskar jag bara hälften så mycket som ni förtjänar//Bilbo
Bra löparskor och pålitligt kompass...
vad hjälper det om jag inte vet vad som är
upp och ner på kartan/Grabben i graven bredvid
Taran-Gais tolkning av godhet:
Gör allt vad du vill så länge du inte skadar dig själv eller andra...
Efter nytorp åkte jag till England och redde ut en del av dessa trassliga frågeställningar man hade under den tiden.. Även den boken finns det saker att skriva om, men vem orkar läsa mer än tre år i taget=) Tur man inte upplevde den tiden så mörk som det verkar i böckerna, för hade det varit det så borde ingen ha orkat existera då, och det gör ju vi alldeles uppenbart.. eller är vi levande döda kanske;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0