En edsbybo...
en edsbybo.. är sånt de aldrig sett i stan... å har man sett en edsbybo i stan, är man galen i stan... tralalala blåa bananer och edsbybor är väll ungefär likadant... eller? Ni som inte fattar något av blåa bananer, är antingen för liten för trazan och banane eller för gammal så ni glömt dem=) Nåja åter till ordningen.. eller något...
dagarna går brukar jag börja med att skriva så varför inte idag oxå? Idag är det onsdag och jag är inne i min andra vecka som anställd... att vara anställd är som att spela spex mot improvisatörer... Man hoppar ut på scenen(möter troligtvis en galen proffesor) och kör sina repliker och hoppas att något mirakel inträffar så man på något sätt överlever utan att göra bort sig totallt... I stort sett, man kör en linje, hoppas att den funkar och håller andan... funkar det inte står jag för det men än så länge håller det... å jag stormtrivs... fast lite saknar jag att aldrig veta var jag ska och hur jag ska hantera de miljoner situationer en vikarie hamnar inför som man måste ta ställning inför... men samtidigt så är jag ju fortfarande vik måndagar och fredagar=)
Jaha, nästa punkt brukar vara "annars då".. Ja annars då så går jag runt i någon konstig föreställning att det där med sambo inte är så definitivt och att jag snart kommer flytta hem igen... och varför det då? ja inte är det för att jag tror Andreas och jag inte kommer trivas ihop, eller att jag får sådann hemlängtan att jag inte fixar det(skillnad om det hade vart 5 km hem, då hade man LÄNGTAT;)) så vad är det då? Låt oss återgå till min älskade biologi(tack Sigurd för du lärde mig älska det) så är människan ett djur, alla djur är vanor och särskilt då gräsätare och allätare(det senare är vi) så människan trivs med vanor och mönster... Med ett levnadsmönster som jag har haft: Nytorp=hemma lov, helger och slutligen hemflytt. England=Dit, hem 15 månad, dit igen i 8a månader och sedan hemflytt. Falun=hem alla lov, varannan helg samt hemflytt efter fyra år. Det hela slutar hela tiden med att jag kryper in i "boet" och är hemma en stund innan jag beger mig ut på en nu titt i världen... Kan säga som Stina säger, kan undra när man fattar att man("han" i Stinas fall) inte kommer hem igen... och vad tusan är hem... nej nej nu blir det komplicerat igen...
Att jag är galen(mmm på mer än ett sätt) visste jag redan men faktist undrar jag om det inte börjar nå sin höjd nu... Dags att tagga ner lite.... men glöm för guds skull inte att njuta av livet för det går i repris bara en gång... kanske... eller?
Kommentarer
Trackback
