Susanns snurriga värld

timmen är sen men efter många dagars semester har jag svårt att förstå det.. det e häftigt och krångligt att förstå hur ja tycker om att ha betald semester=) ändå börjar jag tack å lov längta tillbaka till mina barn och mina arbetskamrater och det känns underbart att ja ska får fortsätta fram till juni=) men likförbannat har jag vänt dygnet, framför allt sedan andreas har åkt och jobbat i uppsala så det är bara jag och monika som bestämmer.... det är bäst ja nämner monika oxå för det var ju i huvudsaken för hennes skull ja tog ledigt och ledigheten har gett resultat... hon och jag har haft många strider och haft väldigt roligt, kan meddela att ja e stel på muskler ja knappt visste jag hade.. att ha dubbade skor och ha en ardenner att slåss med hjälper en hel del men likförbaskat så har hon en steglängd som gör att jag faktist inte hinner med.. vilket gör hemskt nog att ja konstant drar henne i munnen..hon är helt underbart lydig(känns som en riktigt gammelhäst) på väg från gården...så vänder man hem igen och plötsligt har man en bråkig unghäst som inte ens vet hur man stannar och står still... känns som det är långt tills jag kan sätta en släde bakom henne och uppleva äkta astridlindgrensidyll... för om man ska vara ärligt är det dit ja vill.... men jag är helt villig att jobba mig dit och det känns som efter denna "semester" har vi kommit närmare målet... men tror faktist ja behöver komma upp på hennes rygg, dels för att rida det kan jag och vet hur man gör(mot för att jobba i tömkörning och i vagn där ja e novis) dels för att då får hon ha sin egen steglängd och jag bara hänger med... med nosgrimma(har inte hittat någon i hennes storlek, samt ett stångbett med häveffekt(har inte hittat rätt storlek där heller) så tror ja jag vågar ut och leka på ryggen... sen får man se hur det går... nu blev det mycket hästprat men det är ju faktist det som är underbart i mitt liv, förstod aldrig hur mycket jag saknade hästar fören jag skaffade en igen... sen att det är massa jobb, ja det är ju det som är roligt även om det är skönt när hon sköter sig och man bara kan gå bakom och njuta... ibland får ja känsla att hon är uttråkad av det man håller på med och vill gå vidare så tänker faktist träna henne med skaklar nu, i lugn takt ska vi titta, känna och vänja oss vid detta=) ska hitta ett par stora och stabila sådanna imorgon(om ja vaknar i tid) å sedan blir det revy hela eftermiddagen å till kvällen kanske hjärtat kommer hem.. nej nu ska ja försöka sova lite, natti natt.