Susanns snurriga värld

jaja, här gick man så fint och tyckte man skulle göra lite nytta med att bygga lite karnevalståg, man bär ner en enorm nefablåda, och vad händer?? en jäkla glasbit skär upp vaden så man hamnar på akuten och får sy 6 stygn... snacka om klumpigt... eller något... den här gången känns det verklien bara som maximal otur, men ändå... 6 stygn som man ska ta hand om i 14 dagar... pust!!å ett stort problem med det är ju att jag inte hinner ta stygnen innan stormässa och karneval... visserligen är det de sista dagarna men ändå... hur mycket ska man utsätta stygn för?? sprit och fest i all ära... men 45 min genom hela alfta(trligvis gående) ja det kan man undra om är så nyttigt... men men... det som inte dödar härdar... annars har jag fått en ny liten häst här, nej det är samma stora donna som förut men sedan hon flyttat hit(bakom andersnils) så har hon betydligt tråkigare så har inga problem att ta henne i hagen längre, hittat ett fint gummibett som hon svarar på och i veckan väntar jag en nosgrimma och pannband som ska passa henne=) för övrigt är jag så glad över ardennersidan på fb, så kul att ha människor att diskutera de riktigt nördiga saker och tips om rasen som ingen här kan ge. Tur man har kerstin och anna karin rnt sig som man verkligen kan få hjälp med min donna med, några som ger tips och bara är.. de är inga ardenner¨ägare men har lång erfarenhet av hästar(Kerstin var ju den som en gång i tiden övertygade mig att hästar var rolig och lärde mig rida och efter tagit hand om hennes filippa en sommar så var det kört) så med deras hjälp och tipsen på fb så börjar min donna bli en riktigt trevlig kamrat=) jag drömmer om den dag jag sitter på henne och tar en galopp, men just nu är jag nöjd med att bara vara med henne och träna med att lägga upp benen på sidorna och hänga...Visst låter jag kär och det är jag ju, ju mer jag lär känna min stora dam ju mer kär blir jag... och jag tror att hennes stora hjärta börjar vänja sig vid att gilla mig oxå=) obesvarad krånglig kärlek är det jag gillar, det man måste jobba mer för uppskattar man mer-.... därför faller jag mer för katten anders som man måste lära känna och verkligen jobba med mot gustav och lakrits som tar allt som har en hand över... nils är lite knepig så han ligger mitt emellan alla fyra... nu ska ja sova, såret ömmar rejält nu, skulle nog inte ha krattat gräsmattan men men... imorgon är det väll huset som ska städas och sen finns det fortfarande fönster att måla... ibland önskar jag att jag bodde i stockholm i en lägenhet och det största problemet vore vilka språkproblem man skulle ha på jobbet idag... men samtidigt vet jag att det är så här jag gillar det, me massa att göra och massa djur runt mig=) så nu säger jag natti nattikramar